Igår kväll kom jag hem från Mosvka där jag tillbringat veckan tillsammans med Susanne här på Childhood. Hon är projekthandläggare för våra ryska projekt och reser ofta till Ryssland. För mig var det däremot första gången, och det var verkligen en spännande resa. Under hösten har jag jobbat med att besöka projekt och skriva artiklar om hur Childhood stödjer barn som växer upp på institutioner, och därför reste jag till Ryssland där Childhood  i många år bidragit till projekt som jobbar för att förbättra landets många barnhem.

Här kommer lite bilder och berättelser från resan, snart kan ni läsa mer här på bloggen och på www.childhood.org.

 

 

 

 

 

Ett av projekten Childhood stödjer i Ryssland handlar om träning i social kompetens för barn mellan 7-10 år, som växer upp på institution. Vi fick vara med på en av lektionerna som barnen har två gånger i veckan med en psykolog. De verkade inte speciellt nervösa över att ett gäng vuxna satt och tittade på dem och tog bilder när de lekte och pratade. Flera stycken verkade tvärtom gilla uppmärksamheten. Lektionerna går bland annat ut på att barnen ska lära sig samarbeta, kommunicera med varanda och prata om känslor. Eftersom de inte har någon mamma och pappa som kan lära dem sådant är det här ett sätt att förbereda barnen inför vuxenlivet så att de ska klara sig bra i framtiden. På den här bilden håller barnen på med sin favoritövning, en lek där man dansar till musik som sedan stängs av, och då måste man stå prick stilla annars åker man ut. Samma tjej vann alla tre gångerna, hon var gravallvarlig och tog tävlingen på största allvar.

 

Den här övningen gick ut pÃ¥ att barnen skulle skicka kärlek till vuxna som de litar pÃ¥ och tycker om. Tre gÃ¥nger skulle alla kasta ett rött litet tyghjärta pÃ¥ ett papper med fält som gav olika poäng. Lektionen innan hade barnen ritat en teckning där de berättade om vilka vuxna personer som stod dem nära. “Jag har ingen” sade en flicka med flätat hÃ¥r och veckad kjol. De som stod henne allra närmast var tvÃ¥ kompisar. De andra barnen hade skrivit namn pÃ¥ olika lärare och pÃ¥ psykologen som höll i lektionen. NÃ¥gra hade fosterfamiljer som de bor hos pÃ¥ helgerna och hade ritat in dem pÃ¥ teckningen.

Lite senare hade ungdomar pÃ¥ samma barnhem bjudit in tre unga vuxna som hade växt upp pÃ¥ samma institution, men nu bodde pÃ¥ egen hand och pluggade eller jobbade. Mötet var en del i projektet “Listening to Children”, som Childhood stödjer. Syftet är att barn pÃ¥ institutioner ska synas och höras mer i samhället, sÃ¥ att beslutsfattarna börjar ta hänsyn till deras Ã¥sikter och upplevelser. En del i projektet är en stor Ã¥rlig konferens, där ungdomar frÃ¥n barnhem träffar beslutsfattare och fÃ¥r presentera projekt de jobbat med. Ungdomar pÃ¥ det här barnhemmet hade gjort en film förra Ã¥ret, där de intervjuade varandra och vuxna som flyttat frÃ¥n barnhemmet.

“Var det nÃ¥gon som skrattade Ã¥t dig när du började pÃ¥ högskolan?” frÃ¥gade en flicka en ung tjej, som ganska nyligen flyttat frÃ¥n barnhemmet och startat sitt eget liv. Det var ingen som hade skrattat, sade hon. Men frÃ¥gan säger mycket om hur osäkra ungdomarna är inför att de ska lämna institutionen. De vet inte vad som väntar dem, och saknar mÃ¥nga kunskaper som “vanliga” barn har. “Jag kunde inte laga mat, men tillslut lärde jag mig” berättade en av de tvÃ¥ unga killarna. Han pÃ¥pekade att barn som vuxit upp pÃ¥ barnhem mÃ¥ste vara starkare, de har ju inga föräldrar som kan hjälpa dem. För honom hade det gÃ¥tt bra, han hade tvÃ¥ jobb och pluggade samtidigt. Men för väldigt mÃ¥nga barn som växt upp på institution blir framtiden allt annat än ljus. Arbetslöshet, kriminalitet, hemlöshet och missbruk är vanligt bland före detta barnhemsbarn. Därför är det sÃ¥ viktigt att jobba med barnen och förbereda dem för vuxenlivet sÃ¥ bra som möjligt. 

 

Women and Children First heter organisationen som driver projekten jag berättat om ovan. Här syns deras personal tillsammans med Susanne Drakborg på Childhood (i svart längst ner). Women and Children First tar fram utbildningsmaterial och utbildar personal som arbetar på barnhemmen, så att arbetsmetoderna kan spridas och nå så många barn som möjligt.

Maja Svenonius Redaktör
maja.svenonius@childhood.org

• Dela
• Kommentera
• Skicka till en vän
• Skriv ut