Igår gjorde jag en intervju med Gunilla von Arbin (Childhoods generalsekreterare) och Anna De Geer (projektchef) för att prata om hur och varför Childhood jobbar med barn på institutioner. Sitter och skriver på artikeln just nu, den kommer på hemsidan inom kort.

Sedan jag började på Childhood för ett halvår sedan har jag hunnit besöka barnhem i Litauen, Estland och Kina. På alla de barnhemmen fanns mycket och välutbildad personal som gjorde att barnen togs om hand väldigt bra. Jag är ju informatör och ingen barnexpert, men man märker när barnen verkar må bra och få stimulans och kärlek.

 

Något jag bara hade en ganska vag uppfattning om innan jag började på Childhood är hur viktig den allra första tiden i ett barns liv är, och hur det kan påverka en människa om starten i livet blir fel. Små nyfödda bebisar behöver ha nära relationer med en eller ett fåtal människor som de kan knyta an till. Det innebär bland annat att de behöver mycket fysisk kontakt och kärlek, inte bara för att känna sig nöjda utan faktiskt för att överleva. Barn som hamnar på institution väldigt tidigt får ofta inte möjlighet att knyta an till någon vuxen, och det påverkar dem mycket hårt.

I våras hade SvD en jättebra artikelserie om anknytning, läs den här

Jenny Bowen är en amerikansk kvinna som startat organisationen Half the Sky (som vi stödjer), som jobbar för att förbättra situationen för barnhemsbarn i Kina. Hon har två adoptivdöttrar från Kina, och det var efter att ha adopterat sin första dotter som hon insåg att det fanns otroligt mycket man kunde göra för dessa barn. När den lilla flickan kom hem till Jenny och hennes man var hon runt ett år och helt autistisk. Hon visade inga miner, sträckte inte upp armarna för att bli upplyft och verkade helt känslokall. Jenny Bowen bar runt på sin dotter absolut hela tiden det första halvåret, och när den tiden hade gått hade flickan förändrats radikalt. Hon hade utvecklats till ett helt normalt barn.

Om det är så enkelt att göra skillnad i ett barns liv, då måste det finnas så mycket man kan göra för barn som växer upp på institutioner, tänkte Jenny Bowen. Det blev starten till Half the Skys modell, som handlar mycket om att pumpa in personal och se till att barnen får nära relationer till vuxna.

Barn på institution är en av Childhoods målgrupper därför att de tillhör världens mest utsatta barn. Barn som inte fått en bra start med vuxna som älskar dem och tar hand om dem är otroligt sårbara och riskerar att hamna i mycket svåra situationer när de lämnar barnhemmet i 18-årsåldern. De blir lätt måltavlor för trafficking, prostitution och kriminalitet. Många får barn väldigt unga, och eftersom de själva inte haft någon att knyta an till som små har de själva väldigt svårt att knyta an till sina egna barn. Därför är det väldigt vanligt att de här unga mammorna lämnar bort sina barn, som hamnar på barnhem. Att Childhood stödjer projekt som hjälper de här unga mammorna är ett sätt att förhindra att barn någonsin hamnar på institution.

Maja Svenonius Redaktör
maja.svenonius@childhood.org

• Dela
• Kommentera
• Skicka till en vän
• Skriv ut